top of page

Om Kvinnofridsgalan

Hur startades Kvinnofridsgalan?

Idén om Kvinnofridsgalan föddes när galans grundare Susanna Udvardi började sitt arbete 2015 på Freezonen, en kvinno-, tjej- och brottsofferjour i södra Skåne. Hon frågade sig själv hur organisationer som arbetade med att rädda liv samtidigt behövde kämpa för sin egen överlevnad. Nu, åtta år senare, är situationen oförändrad, och det är inte bara Freezonen som kämpar. Kvinnoorganisationer i hela Sverige står inför samma problem. 

 

Var fjärde kvinna och var åttonde man i Sverige har blivit utsatt för våld i en nära relation. Kärnan i kvinnoorganisationers arbete är att vara den som ser till att dessa människor blir sedda och hörda. Stöd att hitta rätt hjälp, någon att prata ut med, och tyvärr i många fall, någon som skyddar dem så att de inte mister sina liv. Detta enorma arbete måste få stå i fokus, inte att skramla bössor för att få nästa månads hyra betald. Därför finns Kvinnofridsgalan. 

 

Målet är att lyfta det viktiga ämnet kvinnofrid under en insamlingskampanj som kulminerar i en kväll av gemenskap och glädje. Allt överskott går till kvinnoorganisationer i Sverige som utför stödarbete för att ge kvinnor liv. 

 

Om grundaren

I barndomen formades Susanna Udvardi av en värld fylld med dysfunktion och kaos. Hon växte upp i ett hem med en alkoholiserad styvfar vars våldsamma utbrott mot både henne och hennes mor gjorde vardagen till en slagfält. Som 14-åring flydde hon undan våldet till sin fars övernattningslägenhet i Budapest, där hon fick klara sig själv då fadern var sällan där. Hon var en framstående idrottskvinna inom både friidrott och bågskytte i Ungern samtidigt avslutade hon sina studier inom sömn och design. Fyra år senare hittade hon hem, i Sverige och fick humanitär flyktingstatus. Hon studera ekonomi och marknadsföring och under 26 år arbetade Susanna Udvardi inom IT branschen,  där hon hade ledande positioner som försäljning och marknadschef och de sista åtta åren VD.

"Att växa upp i ett dysfunktionellt familj, med en alkoholiserad styvfar och ständigt  vara på vakt, läsa av situationerna,  försöka parera för att undvika stryk, hitta på berättelser i skolan, varför jag har blåmärke borde ingen barn behöva gå igenom. Ändå växer vart 10"

                                               – Susanna Udvardi, grundare av Kvinnofridsgalan

 

2015 började Susanna Udvardi arbeta som verksamhetschef på Freezonen. Susanna är utbildad KBT terapeut ( steg1) och är sakkunnig i Mäns Våld Mot Kvinnor och Hedersvåld. För henne är det uppenbart att organisationer som kvinnojourer har en samhällsbärande funktion, och hon jobbar för att det skall vara en självklarhet för politiken också. Landets kvinnojourer bär ett mycket tungt samhällsansvar med skyddat boende, öppna mottagningar och påverkansarbete. Genomför tusentals stödsamtal som i många fall rädda liv ändå är den röda tråden genom nästan alla kvinnojourers historia är avsaknaden av pengar.  De cirka 200 kvinnojourer i Sverige  består inte av stora marknadsavdelningar som kan dedikera sin tid åt att samla in pengar. Oftast är det en handfull människor som drar i alla trådar, eldsjälar som ger stödinsatser, och är axeln som kvinnorna och barnen lutar sig mot. 

 

Susanna Udvardis vision är att Kvinnofridsgalan ska vara en plattform för att hylla dessa människor, oftast kvinnor,  som dag efter dag ger sin tid och engagemang för kvinnofrid. Kvinnofridsgalan finns för att visa att Sveriges folk bryr sig och vill hjälpa till. Bara genom att prata om våld i relationer och utsatthet har vi tagit ett stort steg i kampen för kvinnofrid.

 

Tillsammans ger vi kvinnor liv.

Alla Barn Har Samma Rättigheter - En bok om hedersvåld till yrkesutövare

Freezonens verksamhetschef Susanna Udvardi och Sandra Pilemalm SO lärare skrev boken Alla Barn Har Samma Rättigheter - En bok om hedersvåld för att bidra till kunskapshöjning och ge stöd till yrkesverksamma vid möte med hedersvåldsutsatta ungdomar.

​​

Hur många är utsatta för hedersvåld ?
Det råder delade meningar om hur många som är utsatta för hedersrelaterat våld i Sverige. Enligt vår egen undersökning som vi genomförde inom ramen av projektet Mitt Liv Mina Val under 2018-19 i sydöstra Skåne levde två av tre nyanlända ungdomar i en hederskontext. Astrid Schlytter Docent i rättssociologi menar att uppemot 240 000 ungdomar lever i en hederskontext men siffran har än i dag ( 2023/11 ) inte undersökts av någon myndighet. Socialstyrelsens sensate undersökning från 2009 visar att uppemot 100 000 ungdomar lever i hederskontext.

Hedersvåldsutsatt ? 
Vid misstanke om att ett barn utsätts för hedersvåld ska socialtjänsten inleda en utredning. Ett barn är en person under 18 år. Socialtjänsten kan hjälpa till med skydd genom att bland annat direkt omhänderta och placera barnet i ett skyddat boende. Om det finns en fara för att familjen eller släkten kommer att leta efter barnet kan adressen hållas hemlig för vårdnadshavaren.

Flera olika brott kan ha en hedersmotiv, för att kunna förhindra fler brott och kunna lagföra flera våldsverkare har man genomfört flera lagskärpningar och Hedersvåld har blivit en egen brottsrubricering (2020/07/01). Man införde Utreseförbud genom ändringar i bland annat passlagen (1978:302), införde Barnäktenskapsbrott och I maj 2020 avskaffades ocskå preskriptionstiden för könsstympning.

 

Barnäktenskapsbrott innebär att det är straffbart att förmå eller tillåta ett barn ingår i ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Även planeringen av ett äktenskap med ett barn är ett brott. Trots över 60-tal anmälningar gjordes sedan den nya lagen infördes har ingen hittills dömts för barnäktenskapsbrott ( 2023/11) .
 

Utreseförbud

Sedan 2020 1 juli kan socialtjänsten tillämpa ett omedelbart utreseförbud för barn som riskerar att föras utomlands. Detta kan ske genom att Förvaltningsrätten kan efter ansökan av socialnämnden besluta om utreseförbud för barn som löper en påtaglig risk att föras utomlands för barnäktenskap eller könsstympning (31 a § LVU). Att föra ut ett barn i strid med ett utreseförbud är kriminaliserat och kan leda till fängelse upp till två år (45 § LVU). Socialnämnden kan besluta om ett tillfälligt utreseförbud om det är sannolikt att ett utreseförbud behövs och rättens beslut om utreseförbud inte kan avvaktas (31 d § LVU). ( text polisen)
 

Vad kan jag göra? 
Om du eller någon i din närhet är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck kan du kontakta Freezonen för att få stöd och råd. Ring till 0733 30 30 28 för att komma till vår stödtelefon, eller skriv till oss i stödchatten. Vi finns här för dig!

Om du möter ungdomar som är utsatta för hedersvåld tänk på:

  • Att den utsatta ungdomens säkerhet skall alltid komma i första hand.

  • Att den utsatta ungdomens berättelse skall tas på allvar.

  • Att det finns en stor risk att man som aktör blir vilseledd av vårdnadshavarna eller släkt/familjen.

  • Att risken är stor att en utomstående felbedömer hur stark hederskulturen är hos familjen/släkten.

  • Att ingen skall tvingas gå i terapi/samtal med sina vårdnadshavare.

  • Att föräldrarna förändrar oftast inte sitt synsätt bara för att de får möjlighet att reflektera över ders utövning av hedersvåld.

  • Att om den unga personen har lämnat sin familj är risken mycket stor att vårdnadshavarna spelar ett spel inför myndigheterna i ett försök få tillbaka barnet och upprätthålla “hedern”. Detta kan innebära mycket stora risker för den unga personen, exempelvis att bli bortförd utomlands.

Var med och gör en skillnad för våldsutsatta

Var med i kampen för ett rättvisare samhälle. Din insats möjliggör att vi kan rädda en utsatt kvinna/flickas liv. 

Bli månadsgivare

Varje månatlig gåva till vår verksamhet höjer vår kapacitet att hjälpa fler våldsutsatta. Ditt stöd kan hjälpa barn att växa upp utan våld! 

Bli företagssponsor

Gör en skillnad som företagare, stöd vårt arbete! Läs mer hur ni kan bidra till vårt arbete.

bottom of page